Allt började med  tystnaden.

Vi finländare pratar inte så mycket. Helst inte alls.
Att säga ”hej” till någon kan kännas jobbigt och för personligt.
Det finns en anledning till att vi har hållit tyst i generationer. Det bistra nordiska klimatet.
Föreställ dig Finland:

Det är mörkt och snöar, helt omöjligt att få syn på en annan människa. (Som dessutom lika gärna kan vara en björn.)
Och det är 30 minusgrader ute, varför skulle någon vilja stanna och prata med dig? (Tips: Ingen vill mingla i en frysbox.)

Finländare är inåtvända. Av naturen.

Därför ville vi, Anu och Mari, hitta ett sätt för folk att hälsa på varandra. Men helst utan att behöva säga något. (-:
Vi utgick från en finsk uppfinning från femtiotalet, reflexen. (Som uppfanns av en bonde när hans älskade häst blev överkörd av en bil på en väg utan belysning. Inte okej.)
Vi utvecklade grundidén och provade den på ullmössor- och vantar i form av reflextryck med hjärtan, blommor och vänliga budskap.
Produkterna var praktiska, etiska och roliga att ha på sig, vi var stolta, men skulle folk tycka om dem?
Det visade sig att folk älskade dem. *lättad suck*
Dessutom fick vi höra att våra accessoarer lyste upp människor även inombords. Folk blev varma och glada av att se varandra. Det startades samtal som blev till vänskapsband.

(Va? Kan saker av garn förändra livet?)

Vi blev helt överväldigade. Är det fortfarande, faktiskt. Framförallt är vi tacksamma över att få ha det här jobbet.

Det är dags att lysa.

Tilaa uutiskirje, saat -10% ensimmäisestä tilauksestasi
TILAA